 |
 |
|||
|
Tala med barnen om … POESI BEHÖVER INTE RIMMA Mårten Melin
FN:s barnkonvention säger att barn har rätt till alla sina språk. Språk behöver inte bara vara till exempel svenska, engelska och arabiska. Det kan också var dans, teater och film; det handlar helt enkelt om olika sätt att berätta. Och ju fler språk man har att uttrycka sig på, desto mer kan barnet lära sig om sig själv och sin omvärld. Ett sådant språk är poesin. Många vuxna tycker att poesi är svårt och krångligt. Få diktsamlingar som ges ut i Sverige idag säljer mer än ett par hundra exemplar, och både på bibliotek och i bokhandeln för poesin ofta en tynande tillvaro. Varför är det så? Kanske för att vi vuxna har så stora krav på att vi alltid måste förstå. Vi måste förstå en pjäs, vi måste förstå en tavla, vi måste förstå en dikt. De kraven vore bra att släppa ibland. Det går alldeles utmärkt att läsa en dikt och få en bra känsla i magen, utan att förstå. Poesi behöver inte vara svårt, bara vi accepterar att allt inte alltid behöver en förklaring. När jag var liten lyssnade jag jättemycket på musik med engelska texter. Jag förstod ingenting av vad artisterna sjöng men jag tyckte det var helt fantastiskt bra! Man fick en sån härlig känsla i kroppen, delvis av att inte begripa. Och visst var det spännande med alla vuxenord man inte förstod när man var liten. De stod för någonting mystiskt och ogripbart. Som en låda man ännu inte hade nyckeln till. Jag
letar efter ett ord Hans och
Monique Hagen Om poesi för vuxna inte är alltid är så synlig, står det ännu värre till med poesi för barn. Den är så gott som omöjlig att hitta i bokhandeln, och ofta är det inte bättre ställt på biblioteken. Är det för att vi vuxna tycker att poesi är svårt som vi också håller den borta från barnen? Det är synd i så fall. Barn har stor glädje och nytta av poesin om de bara får tillfälle att möta den. Och det är vi vuxna som måste låta dem göra det. En annan sorts poesi Mycket av poesi för barn är på rim. Ofta handlar det om nonsensverser eller att författaren helt enkelt använder sig av rim för att berätta en historia från början till slut. Inget fel i det. Men det jag vill berätta om här är att det finns en annan poesi, ofta dubbeltydig och rik på associationer, en poesi med många bottnar. En poesi som inte rimmar.
|
|||
 |
||||
