DIKTER
Här är två korta dikter och två långa. De
längre är skrivna för att läsas högt. Allan
Edwall-dikten gick hem rätt bra i poetry slam-sammanhang för
några år sedan. Dikten på rim har Lars Domino gjort
en visa av. Ladda ner den här!
Framförd och komponerad av Lars Domino.
BLUES
FÖR CORNELIS
en fet
yngling fastnade
i en gammelmanskropp
köpte
tio par boots och en segelbåt
och tio dar kvar att leva på
vi hade
behövt
nån som styrde båtjäveln
men dina
boots kan vi gå in åt dej,
Cornelis
Illustration: Mårten Melin
ARV
Aalborg,
en lördagseftermiddag i juni
Danmark spelar VM-fotboll mot England
krogarna är fulla av folk som viftar frenetiskt med rödvita
flaggor
men jag och brorsan har läst i tidningen att det är rundvisning
på stadens spritfabrik
vi är de enda som är där
kanske borde vi sitta och heja
men vårt danska arv är inte på någon fotbollsplan
i tjottahejti
utan här
bland jäsningskar och alkohol
och nu har vi återvänt för att inspektera morfars gamla
arbetsplats
med minnen av starka dofter i bagaget
inte långt
härifrån
satt sjökaptenen med sin sjuåriga dotter och dotterns väninna,
min mormor
tillsammans sjöng de My darling clementine för full hals
kanske tänkte mormor då på sin farfar som hon aldrig
träffat
han som också var sjökapten men som aldrig kom hem igen
mitt arv finns där,
bland virvlarna
i stora
cylindrar blir spriten till sprit
jag kan inte ha varit mer än fem år när jag var här
senast
det luktade så konstigt
det var när de fortfarande tappade spriten här och inte i
Greenå
och vi fick de röda spritträlådorna med malteserkors
med oss till sommarstugan i Hune
och fyllde dem med våra badleksaker
leksakspistolerna la vi i fina cigarraskar
mormors pappa rullade cigarrer på C W Opel
han hade vackra händer, långa fingrar
det var ett arbete att vara stolt över
det var inte vilken tobak som helst som rullades på Opels cigarrfabrik
ja när min mamma var liten
fanns det alltid sprit och cigarrer hemma
på
andra sidan Kattegatt
på Melins charkuteriaffär i Halmstad
slog farmor in fläskkorv i vitt papper och räckte över
disken
hon torkade svetten ur pannan och blickade ut över den fullproppade
butiken
det var min pappas födelsedag men det var också bara
tre dagar kvar till julafton
så något firande fanns det inte tid för
det var alldeles för mycket att göra
presenterna fick han tillsammans med klapparna på julafton
och det är också ett arv,
någonting att bära med sig
jag ser
mig omkring
letar efter morfar bland spritfabrikens maskiner
men ser bara spökena efter fabrikens två jyckar Cloc och
Taffel
som nosar i ett hörn
det luktar inte längre sådär starkt speciellt som det
gjorde när jag var liten
hundarna måste ha tagit dofterna med sig
när de dog
ALLAN EDWALL
när
Allan Edwall dog
då blev jag glad
fast jag borde varit lessen
Allan Edwall var ju en framstående skådespelare och regissör,
teaterdirektör
men för mej var Allan alltid Emil i Lönnebergas farsa
som jag var så rädd för att jag sprang och gömde
mig bakom soffan
varje gång han blev så där rosenrasande arg
så när Allan dog var det Emils farsa som dog och det kändes
så bra
den onde jäveln
ja han fick vad han förtjänade!
far hans
fick fast han
å slo å slo
å bloa ner hela snickeboa gjorde han
så de sto relia te
å Idabarnet i flaggstången, stackarn
ja hon föll ner å flaggan efter
la sej som ett skynke över’na
å ble alldeles röder så man trodde man va i Skåne
å inte i Småland
ja hujedamej,
Allan är död
Allan has left the building
Och det har Beppe också gjort
Beppe Wolgers, det äcklet
som torkade skiten ur röven på små dockor
han tvättade aldrig händerna efteråt
tänkte ni nånsin på det!
ja jag kommer i alla fall ihåg
kommer ihåg hur det kändes
att aldrig få ligga i nån gosig säng
jag kommer ihåg hur jag låg där ensam och frös
på min hårda och obekväma madrass
och inte fan var det nån som kom och torkade mig i röven
Beppe är
så sjuk och gammal
ligger ensam i sin säng
ingen tar hand om honom när han behöver gå på
pottan
alla djuren, alla dockorna
alla har åkt hem till sitt
men om man lutar sig fram
kan man höra hur Beppe väser
med svag, svag röst
färdig!
JULAFTON
julafton
så vackert kall
frosten tynger gran och tall
på järnvägsspåret glittersnö
Kalle väntar där att dö
snön den faller mjukt och lent
tåget är visst något sent
istället rullar minnen in
Kalle tänker på Katrin
han brann av glödhet kärlek men
hon valde Kalles bästa vän
nu öppnar hon sin juleklapp
förlovningsring i ask av papp
tomten tror ej Kalle på
tänk att tåget dröjer så
|
